Himalayaexpeditionen 2008

Idag gick jag ner från Dingboche till Namche Bazar, en tur som tar två dagar upp men endast sex timmar ner. Ändå inte helt lätt, eftersom man faktiskt måste ta sig uppåt ca 600 meter då stigen hela tiden går upp och ner, men mycket skönare än att gå vägen upp. Mina lungor börjar smärta direkt så fort jag går uppåt och börjar anstränga mig, så det var verkligen en lättnad att det var mest utför. 
Jag har tagit sällskap med mina nya svenska vänner, Anders och Niklas, som vi har stött på ett flertal gånger här uppe. De har haft i stort sett samma upplägg som vi, men med ett par dagar före oss. Anders lyckades ta sig upp på toppen av Island Peak igår, men Niklas var tvungen att vända endast 100 retsamma meter från toppen. Han hade helt enkelt inte tillräckligt med krafter. Grattis och bra gjort av er båda! 
Tack vare deras sällskap har min vandring ner gått mycket lättare och jag känner mig inte ALLTFÖR besviken över att behöva avstå från toppförsöket på Island Peak. När jag kom till Kumbu Lodge i Namche var det nästan som att komma hem. Familjen som driver lodgen är så trevliga och de kom till och med ihåg mig från 2004 då hela familjen Holst var här i Namche. Europeiska barn i åldrarna 12,10 och 6 år är inte alltför vanligt här uppe, så det är kanske inte så konstigt att de kommer ihåg oss. 
Efter att ha tagit min första riktiga dusch på åtta dagar återstod bara att hitta några inte alltför smutsiga kläder att ta på sig. Inget är rent längre, men vissa plagg är möjligen lite mindre smutsiga... Jag vill passa på att ge de bästa komplimanger till Eva och det norska företaget Janus som har utrustat oss med underkläder, sockor, tröjor, underställ, mm i finaste merinoull. Ullkläderna har verkligen varit en tillgång under expeditionen. Ullen håller dig sval när det blir varmt men viktigast är att den håller dig varm även när kläderna är blöta och smutsiga. Det är också en stor fördel att ull inte luktar illa när det blir smutsigt... Och idag känns det skönt att inte lukta alltför illa efter den härliga duschen. 
Ikväll ska vi festa loss på Yak Sizzler, som är jakbiff serverad på en het järntallrik. Men den kalla ölen får nog vänta till i Kathmandu. Hög höjd och alkohol går inte så bra ihop och med tanke på mina lungproblem vill jag inte ta några risker.
Just nu bör Lena och Greger befinna sig i Lukla för att tillbringa en natt och sedan flyga ner till Kathmandu tidigt imorgon bitti. Jag tänker också på Per-Ivar och Rolle som nu bör befinna sig i Island Peaks basläger. De kommer att lägga sig tidigt ikväll för att stiga upp runt 2-snåret imorgon bitti och påbörja klättringen mot toppen. Anders och Niklas har berättat att det är tuff klättring, nästan 1.000 meter i oländig terräng, och de var båda mycket utmattade då jag träffade dem efter klättringen igår. Jag hoppas Per-Ivar och Rolle kan ta fram oanande krafter inom sig för att lyckas nå toppen. Det tar ju några dagar innan vi vet hur det gått för dem, eftersom vi inte har någon möjlighet att kommunicera innan de är tillbaka i Kathmandu igen. Vi kan bara hålla tummarna och önska dem varmt lycka till!


Per-Ivar igår fredag.


Rolle igår fredag.


Utsikt från mitt fönster.


En av de finare toaletterna.


Island Peak lördag morgon.


Bankomat i Namche.